Emojis som bevismaterial i rätten
I somras blev jag tillfrågad om jag ville vittna i en rättegång i min roll som emojiexpert. Jag tackade nej. Innan jag tog mitt slutgiltiga beslut rådgjorde jag med Keith Broni, den nuvarande chefen för Emojipedia och som en gång i tiden anställdes av ett brittiskt översättningsbolag just som emojitolk. Enligt både hans och min kännedom så har ingen ännu faktiskt vittnat i en rättegång som emojiexpert. Det betyder inte att emojis inte har använts som bevismaterial. Antalet fall där domstolar behövt tolka innebörden av emojis har ökat de senaste åren och med tanke på hur de små känsloikonerna idag är en del i hur vi kommunicerar med varandra digitalt så kommer det inte heller att sluta.
Jag har därför nedan gjort en kort genomgång av olika typer av kriminalitet där emojis förekommit som bevismaterial samt skapat en lista med relevant material och källor.
Olaga hot
Att hota eller trakassera någon är bland de vanligaste typerna av brott där emojis förekommit som bevismaterial. Vilket är lätt att förstå, det är bara att skicka en kniv, en pistol eller bomb för att skrämma mottagaren. I Frankrike 2016 dömdes en man till fängelse efter att bland annat ha skickat en pistolemoji till en ex-flickvän medan man i USA samma år häktade en tolvårig flicka för olaga hot efter att hon postat ett meddelande på Instagram med texten “meet me in the library Tuesday” (”möt mig i biblioteket tisdag”) tillsammans med pistol-, bomb- och kniv-emojier.
En amerikansk genomgång från 2019 om skolskjutningar visade hur emojis allt mer blivit en del i tolkningen av meddelanden som hotfulla. Textmeddelanden, som i fallet ovan med 12-åringen, åtföljs allt oftare av pistol 🔫, eld 🔥, bomb 💣 och/eller kniv 🔪 emojis.
Varför ser pistolen ut som en leksak?
Om pistolemojin ovan såg ut som en vattenpistol för dig så finns det en förklaring. I USA drog 2015 lobbygruppen New Yorkers Against Gun Violence igång kampanjen #DisarmTheiPhone.
Problem med vapenvåld i USA är enormt och gruppen menade att det inte hjälpte att det i allas mobiltelefoner fanns en bild på en pistol som gick så lätt att skicka till vem helst. Kampanjen lyckades. Apple bytte utseende på sin pistolemoji från en realistisk pistol till en leksakspistol. De flesta andra plattformarna som Facebook och Google följde snart efter. Man kan ju tycka att de borde lagt sina ansträngningar på att skapa mer restriktiva lagar kring faktiska vapeninnehav men alla gör vi våra prioriteringar.
Huruvida antalet fall där pistolemojin användes i hotfulla sammanhang sjönk efter det har det inte gjorts någon undersök om vad jag känner till, men jag ser personligen att det nu skulle kunna uppstå problem med att argumentera för att pistolemojin använts som ett hot då försvaret lätt skulle kunna säga att det ju bara är en leksak – oavsett hur mottagaren tolkade det.
Något liknande skedde nämligen i en svensk dom som bland annat rörde olaga hot. Ett av meddelande hade inkluderat en likkista-emoji (⚰️). Åklagaren menade att emojin skickats som skrämseltaktik men tingsrätten ansåg att emojin inte hade en specifik innebörd och bortsåg dess betydelse.
Gängkriminalitet och rävar
I en gemensam rapport från 2020 av tre olika statliga polismyndigheter i USA lyftes bland annat riskerna med att gängkriminella och våldsbejakande extremister allt oftare använder sig av emojis för att kommunicera med varandra. Kriminella använder till exempel emojis istället för ord för att undvika upptäckt och för att försvåra sökningar i chattkonversationer.
Gängmedlemmar kan även använda specifika emojis för att visa sin gängtillhörighet, visa stöd för aktiviteter utförda av andra medlemmar och för att uppmana till våld. I Sverige används exempelvis räv-emojin (🦊) för att symbolisera det kriminella nätverket Foxtrot. Räv-emojin används både internt som av de som stöttar eller glorifierar nätverket.
Droghandel
Med tanke på att det finns emojis som föreställer piller (💊), snöflingor (❄️), en 8-ball (🎱) och svamp (🍄) är det nog inte en överraskning för någon att den illegala droghandeln är rejäla emojianvändare. Drug Enforcement Administration (DEA), den federala polisorganisationen i USA för narkotikarelaterad brottslighet, publicerade 2021 ett faktablad med titeln ”Emoji Drug Code”.
”Criminal organizations, including drug traffickers, have noticed and are using emojis to buy and sell counterfeit pills and other illicit drugs on social media and through e-commerce. This reference guide is intended to give parents, caregivers, educators, and other influencers a better sense of how emojis are being used in conjunction with illegal drugs.”
/ Drug Enforcement Administration
Emojis används ofta för en specifik typ av drog, dess styrka eller pris. Till exempel dömdes den 19-åring i Australien för att ha sålt droger till intresserade köpare via sms och använt sig av blixt-⚡ och hjärtemojis ❤ för att representera MDMA och ecstasy.
I Sverige dömdes en person för narkotikasmuggling efter att fått hem ett brev innehållandes kokain. Som bevisning för att personen medvetet beställt hem knark användes bland annat ett meddelande med texten “3 500:- 3,5” tillsammans med emojin föreställande en näsa (👃).
Svåra att tolka i olika sammanhang
Eftersom emojis inte började användas internationellt förrän 2011 så är det fortfarande ett väldigt ungt kommunikationsmedel och är risken finns att det blir en generationsfråga i rättegångar där äldre domare och jurister inte förstår sig på dem. Det är tydligt att många i rättsväsendet känner en osäkerhet och ängslighet över de små ikonerna. Det här har visat sig i de rättegångsfall där emojis dykt upp som bevismaterial. Ibland avfärdar domarna emojierna helt, ibland läggs det står vikt vid dess användning. Att domare bedömer emojis olika från fall till fall skapar självfallet förvirring och är ett problem. I takt med att emojis fortsätter att förekomma som bevismaterial är det nödvändigt att domstolar behöver bli mer medvetna om betydelsen och vikten av emojis i vår kommunikation.
Resurser
Alhendi, Noor, Asem Baniamer, Nader Alsalamat, Muamar Salameh & Hamdah Alanazi. ”Emoji crimes on social media applications”, 2024
Berels, A. Rebecca. “Take Me Seriously: Emoji as Evidence”, 2017
”Criminal and Violent Extremist Use of Emojis”, Joint Intelligence Bulletin, CFIX, SD-LECC, SIAC, 14 februari 2020
”Emoji Drog Code | Decoded”, Drug Enforcement Administration, 2021
Krause, Roxanna & Olivia Stenberg. “En kvalitativ studie om tolkningen av emojis som bevismaterial”, 2021